Som om saker skulle lösa sig för att man andas dubbelt så snabbt?
Som om klumpen i magen skulle förvandla sig och bli till fjärilar för att man ignorerar den?
Jag är så trött på att vara toltalt handikappsförlamad och inte inse saker som jag egentligen redan vet om.
Just nu hoppas jag på att ignorans ska lösa mina problem, fast jag vet att det finns inget som kallas mirakel.

Men är så trött på att kriga. Däremot så är jag väl utnämnd till den sämsta krigaren i historien just nu... Så för att summera faller allt platt.

Vill bara att någon ska kasta upp mig i luften, så jag kan få sväva på molnen lite. Det är dags för det nu. Lite molndans och lite solglans... om vartannat eller allt på en gång, spelar ingen roll... Bara någon lättar på mina axlar lite.